Så kan vi göra e-handeln klimatsmartare

Nu när julen står för dörren är det många som klickar hem julklapparna i tv-soffan istället för att ge sig ut i julhandeln. Miljömedvetet säger många. Men är det verkligen så?

Förra året julhandlade vi svenskar för 5 miljarder kronor på internet och i år förutspås den siffran bli 6,2 miljarder kronor. Det är tre av tio julklappar, alltså drygt 30 procent som handlas via nätet.

När e-handeln blommade ut runt millennieskiftet talades det mycket om de miljövinster vi skulle göra om vi handlade på nätet. Om en person kör ut varor till många innebär det mindre miljöpåverkan än om många åker till ett inköpsställe och sen hem igen. Och så långt är allt gott och väl.

Men någonting har hänt under åren som gått och i efterdyningarna av e-handelns fullkomliga explosion finns en del pikanta sanningar. Redan för två år sedan skrev bland annat DN om att näthandeln kan göra oss till miljöbovar. Det handlar om att det finns flera variabler att ta hänsyn till i uträkningarna, som till exempel om kunden väljer att handla hem maten för veckan från nätet när man har hundra meter till affären. Eller de gånger någon åker till elektronikaffären och tittar på en vara för att sedan åka hem och handla den på nätet.

En annan sak att fundera över är vilka förväntningar vi konsumenter har på leveransen av det vi beställer på nätet. Den generella uppfattningen är att varorna ska levereras snabbt. Gärna påföljande vardag.

Så hur ska vi göra för att komma till rätta med dessa problem? Många av lösningarna innebär till exempel att använda elektriska fordon för hela eller delar av transporten, för att minska på utsläppen. Eller vad sägs om kombinerade bussar som kör ut varor samtidigt som de kör passagerare?

Men om alla ska få sina varor levererade dagen efter spelar det inte så stor roll hur man försöker minska transporternas påverkan på miljön. Det handlar snarare om att optimera transporterna. Om alla e-handelsbutiker lovar att leverera varorna inom 1–3 arbetsdagar måste ju varorna skickas ut direkt efter att de beställts. Detta innebär i sin tur att de lastbilar som används för transporterna allt som oftast inte går fulla. Om man tittar på lastbilar som har dubbla bakhjul kan man i många fall se att lastbilen inte är fullastad eftersom det bakre av de två hjulparen hänger i luften.

Logistik

Vad skulle hända om vi gavs ett val vid utcheckningen i e-handelsbutiken. Att få varorna levererade direkt eller inom 1–2 veckor. Vi får nog inse att det alltid kommer finnas varor som behöver levereras direkt, det kan handla om mediciner eller varor som saknas till ett bygge exempelvis. Men för alla kanske det inte är lika bråttom? Det skulle frigöra en enorm potential att kunna optimera transporterna så att bilarna alltid går fullastade. I de lastbilar som inte blir fulla av varor som ska levereras direkt kan man fylla på med varor som har 1–2 veckors leveranstid. 

Och varför skulle då någon vilja vänta 1–2 veckor på sina varor när man kan få dem dagen därpå? Vi frågar oss inte: hur påverkar detta miljön? Vilket till stor del beror på den information vi får när vi ska göra våra val. Om man får veta att leveransalternativet 1–2 veckor är bättre för miljön är det säkerligen många som skulle välja detta alternativ. Man kan också sätta en lägre kostnad för det alternativet då både leverantör och transportör sparar pengar om transporterna kan optimeras.

Så varför är det då ingen som redan har gjort detta? Svaret är enkelt. Det finns väldigt få logistiksystem som klarar av att hantera ett sådant flöde. 

Vill du veta mer om hur du kan göra affärer av miljövänligare transporter? Kontakta Jan Conradson, +46 (0)701 00 89 91.

Smarta tjuvar Unika i konservativ bransch